En svensk bibliotekarie i läderbyxor

Christer Hermansson er både skjønnlitterær forfatter og bibliotekar. Varför har inte fler bibliotekarier läderbyxor inneholder blant annet artikler som tidligere er publisert i Biblioteksbladet, som sikkert er like kjedelig som de norske bibliotekbladene. (Med unntak av Christer Hermanssons artikler).

Han skriver blant annet om biblioteksjefer – og etter også å ha lest ”Ich bin ein bibliotekar” begynner jeg å lure på om svenske bibliotekarer er mindre ”snälla” enn sine norske kollegaer. (Skal jo ikke så mye til).

Ellers er det sjeldent i våre dager å se en bibliotekar som til de grader tar standpunkt for at bibliotekene skal fremme folkeopplysning og den gode litteraturen.

• Varför är bibliotekarieungtupparna så desperata och de intellektuella bibliotekarerna en utdöande art?
• Varför lyfter inte folkbiblioteken fram sitt arbete med bildning och folkbildning?
• Varför är så många bibliotekarer rädda för att ta ställning för kvalitet i olika former och sticka ut hakan och stå för nogonting överhuvedtaget? (s. 150).
  

Dette er bibliotekaren sin som tar klare standpunkter og går hardt ut mot Second Life og

”entusiastiska och okritiska kolleger som vill at de svenska folkbibliotekens hemsidor skal vara identiska med eller kopiera de mest trendiga på MySpace, YouTube och alt vad det heter. Bibliotek 2.0 är begreppet som diskuteras och många oroliga biblioetakarmänniskor sätter upp sina fingrar för att känna åt vilket håll det blåser. Användarvänlighet och interaktivitet på nätet och i bibliotekens virtuella tjänster ska givetvis uppmuntras. - - - Men vad de hänförda biblioterarierna inte ifrågasätter och reflekterar över är hur enkelt det är att vara djärv på nätet och hur svårt och ansträngande det är att vara detsamme i verkligheten; i det fysiska biblioteket där möten sker med riktiga människor som är oberäkneliga och inte beter sig som man själv vill att de ska göra” (s 152).

Folkens; dette er manna i mine ører! Dette sitatet skal jeg kopiere og forstørre og henge opp på skilleveggen kontorcella mi! Og apropos : Nina Simone etterlyser The human touch i denne låta. (Videoen er et noe intetsigende lysbildeprogram med litt banale bilder, men tyvärr kunne inte YouTube åstadkomma nogot bättre).

På den norske bibliotekarpostlista med den superspenstige tittelen Biblioteknorge etterlyser man fra tid til annen noen morsomme bibliotek(ar)vitser. Kanskje da en trøst at svenskene ikke er SÅ mye bedre, her noen smakebiter fra boka:

- Vet du varför danska bibliotekarier häller vatten i datorna?
- För att de varit på studiebesök i norska bibliotek?
- Nej, för att de vill surfa på nätet.

- Vet du vilken som är bibliotekariernas favoritsport?
- Låt mig tänka. Kast med liten bok?
- Nej, boksning

Og så var det den om den norske bibliotekaren som hver dag sto rett opp og ned ved siden av stolen i skranken på UB i Oslo, fordi biblioteksjefen hadde sagt at bibliotekarene måtte prøve å heve minimumsnivået i referansearbeidet.
Jäklar, vad den var rolig Christer!

Men, hörru svenske kollega. Jag vill inte gå med LÄDERBYXOR!

-